bergig

adjective

Meanings

  1. 1.

    aus vielen Bergen oder Hügeln bestehend

    • Gerade waren wir in Zentralchile gestrandet, immerhin die Hauptstadtregion, und bergig dazu.
    • Der Niederösterreicher Bernhard Kohl bot auf den bergigen Etappen eine starke Leistung, für einen Platz ganz vorne reichte es für den ÖRV-Staatsmeister aber nicht.
    • Den Absturz eines Charterflugzeugs im bergigen Süden Kambodschas vor zwei Tagen hat keiner der 22 Menschen an Bord überlebt.
    • »Ist die dortige Gegend eben oder bergig?«
    • „Von der Scala bis Radicosani ist der Weg bergig und schwierig.“
    • Norge är bergigt och landet får sin karaktär av bergskedjornas möte med havet.
    Englishhilly, mountained, mountainous, rangy
    Españolcerril, montañoso, montañosa, montuoso, montuosa
    Françaismontagneux, montagneuse, montueux, montueuse, vallonné
    Italianoalpestre, collinoso, collinosa, montanoso, montanosa
    Portuguêsmontanhoso, acidentado
    Русскийгористый, холмистый
    Türkçedağlık, tepelik
    Українськагірський, пагорбистий
    Ελληνικάορεινός, λοφώδης
    Tiếng Việtnúi, đồi
    العربيةجبلي, تضاريسي

Adjective forms

positive

bergiger

comparative

bergigerer

superlative

bergigster